Hej kära bloggvänner ( några bloggvänner har jag kanske som kikar in här ibland )

Ska fatta mig lite kort och krypa tillbaka i sängen igen.........ja ni läste rätt.

När jag idag kom hem från jobbet la jag mig för att vila och har nyligen hasat mig ur sängen. Känner mig inte alls bra.

Barnen har frågat idag varför jag pratar så konstigt.........ja jag låter inte som jag brukar det kan jag medge. Den lilla röst jag har kvar låter bara som ett litet väsande, och halsen börjar värka igen. Fyyyy så trött jag blir.

Nog om mig nu ( jag vet att jag gnäller en del )

Idag hade vi bestämmt att släppa ut våra grodyngel som vi haft på förskolan sedan veckan efter påsk. Det har varit så spännande att följa dem i deras utveckling och vi har till och med fått ett par färdiga grodor ( så underbart söta )

Akvariet tömdes på yngel och bara det var ju en spännande tillställning.

Ynglen fick en ny liten "lägenhet" i ett litet plastakvarium för transport till bäcken. Ett tu tre börjar en av mina kolegor ropa att en groda saknas......oj oj oj vilken kalabalik. Hon hittar straxt en liten ensam och rädd groda sittandes på golvet och flämtar. Den stoppas försiktigt ner i miniakvariet igen och snabbt på med locket.

Sedan bär det av till bäcken med hela barnaskaran och de små ynglen.

Väl hemma på förskolan igen skulle ju grodornas "bostad" städas ur.

När det var gjort var det dags att plocka fram mellis....nytt rop från kolegan Aaaaaahhhhhhhh.................det ligger en uttorkad liten groda på spisen och kämpar för sitt liv.

Visst var det så, en liten "smitare" hade blivit kvar där på diskbänken ( troligen har den suttit i locket till det stora akvariet och smitit undan storrengöringen.

Min andra kolega tog den lilla rymlingen och stoppade i en burk och gick en snabb promenad till bäcken för att släppa ut vår lilla vän.

Slutet gott allting gott ( hoppas vi )